Den här veckan går helt klart tyngre än förra. Tröttare och värken känns av mer... Tur har jag ändå, min kära vän Kattis gav mig en rejäl behandling och jag kan lova att det var behövligt. Skulle nog behöva en vända till eg, men musklerna blev iaf mer samarbetsvilliga!
Igår afton fick jag en smärre chock... En gammal vän från skoltiden har avlidit. Hon hade just tagit sig igenom ett extremt tungt år och hennes ena dotter äntligen hade besegrat cancern. Det sista jag hörde av henne var just lycka att det var över och att livet var tillbaka till det normala igen. Nu finns hon inte längre bland oss och jag vet ännu inte vad det är som hänt.
Känner oerhörd sorg för hennes familj som förlorat en fru och mamma alldeles för tidigt.
Såg fram emot att få träffa henne igen efter alla år. Nu kommer det inte att hända.... Vila i frid!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar